vaknade av en gnällfabrik och en hundnos i mitt öra. förstår inte hur en sån liten hund kan framkalla sånt oändligt gnäll och gny. eller oändligt är det ju faktiskt inte.
for ut och joggade/powerwalkade en timme med honom och nu ligger han här och sover som en liten gris brevid mig.
han har blivit riktigt duktig på att springa nu iaf. inte bara psykdrar. trevligt. alltid roligare att vara utemed sällskap

nu är det dock dags att kirra lite lunch åt min microlösa kille
så börjar även sjunde himlen snart. måste ju vara världens slekigste serie. i stil med dawson's creek.

i miss my ponnie